Skeppsgossekåren sattes upp 1685 som en kår dit unga pojkar kunde komma för att lära sig om livet som sjöman i svenska flottan. Kåren förlades till Karlskrona och den lägsta antagningsåldern sattes till åtta år.

"Skeppsgossekåren är avsedd för riktiga pojkar. Morsgrisar passa icke där. Skeppsgosse får vänja sig vid ordning och disciplin, men han blir samtidigt vänligt omhändertagen och på det omsorgsfullaste vårdad. Han får leva ett friskt, härligt och omväxlande liv - ett liv för en hurtig pojke. I hans kommande yrke väntar honom väl i regel icke 'guld och gröna skogar', men om han sköter sig kan han uppnå underofficerens - i de bästa fall måhända officerens - aktade ställning och dessutom en genom pension tryggad ålderdom."

Citatet i ingressen ovan är hämtat från broschyren Skeppsgosselivet i ord och bild. Men vad var egentligen denna mytomspunna skeppsgosssekår? En institution som fanns i över 250 år är kanske på väg att falla i glömska.

Skeppsgossekåren sattes upp 1685 som en kår dit unga pojkar kunde komma för att lära sig om livet som sjöman i svenska flottan. Kåren förlades till Karlskrona och den lägsta antagningsåldern sattes till åtta år. Det förekom dock att mycket yngre pojkar än så antogs, exempel ska finnas på treåriga söner till flottister som enrollerats i skeppsgossekåren efter att de blivit föräldralösa. År 1899 höjdes antagningsåldern till femton år.

Pojkarna tjänstgjorde i skeppsgossekåren tills de fyllde arton. Då blev de karlskrivna och kontrakterade som matroser i kungliga flottan i fyra till sex år. Det var vanligt att skeppsgossarna hade fäder som var flottister, men det fanns också en filantropisk idé om att hjälpa fattiga och föräldralösa barn till ett tryggare och kanske bättre liv. Skeppsgossekåren syftade också till att skapa gudfruktiga och goda medborgare.

Förmåner och pennalism

En förmån som skeppsgossarna hade redan från år 1692 var att de fick lära sig att läsa och skriva. Det var inte många andra pojkar som kunde det på den tiden. Skeppsgossarna betygsattes under sina tjänstgöringsår, och de allra bästa kunde tas ut för utbildning i navigation med sikte på att i framtiden bli styrmän. Livet som skeppsgosse kunde dock vara hårt. Disciplinen var hård och aga förekom. De äldre gossarna kunde dessutom utöva pennalism mot de yngre som de kallade för "kaniner". De yngre skeppsgossarna kunde klara sig undan från de äldre genom att vara uppassare åt någon av dem. Om en kanin fick ett paket hemifrån så länsades detta obönhörligen av äldrekursarna. Många var de som rymde från skeppsgossekåren, bland dem författaren Harry Martinsson och den ökände förbrytaren Bildsköne Bengtsson.

Skeppsgossekåren upphör

Från år 1832 organiserades skeppsgossekåren i två kompanier i Karlskrona. I början av 1900-talet tillkom ett tredje kompani och tidvis har det funnits skeppsgossekompanier i såväl Stockholm som Göteborg. Från 1907 fanns det två kompanier i Marstrand som hörde till Stockholms örlogsstation, men i samband med att skeppsgossekåren började avvecklas under 1930-talet så överfördes dessa till Karlskrona. År 1939 upphörde skeppsgossekåren, verksamheten ansågs inte längre modern eller meningsfull ur ett politiskt perspektiv.

Skeppsgossarna tillbringade somrarna till sjöss på något av skeppsgossefartygen. Vintrarna bodde de i kaserner och ägnade sin tid åt gymnastik och studier.

Visa mer