Det var där pojkar skulle bli män och där livslång vänskap över klassgränserna kunde födas, men också en plats som en del fortfarande minns med fasa. När den sista värnpliktiga i Sverige muckade 2011 gick lumpen i graven – älskad, hatad och ihågkommen av miljontals svenskar.

Man brukar säga att den moderna värnplikten föddes med franska revolutionen i slutet av 1700-talet. I det nya Frankrike skulle medborgarna, inte inhyrda legoknektar, försvara landet. Ett system där alla män mellan 20 och 25 var skyldiga att göra militärtjänst infördes. I de franska revolutionskrigen mellan 1792-1802 kunde Frankrike plötsligt få fram massarméer av ett aldrig skådat slag när man ställdes mot länder som Storbritannien, Ryssland och Spanien på slagfälten.

Det var ett system som gjorde det möjligt att bygga upp jättelika styrkor till en mycket lägre kostnad man för man än tidigare och snart följde många andra länder i Frankrikes fotspår.

Exemplet Sverige

När det gäller Sverige kan man säga att en form av värnplikt fanns redan i början av stormaktstiden. 1619 omorganiserade Gustav II Adolf den svenska krigsmakten. Landet delades in i så kallade rotar som bestod av tio män mellan 15 och 40 år. En av dem plockades ut till soldattjänst; på liknande sätt fick man manskap till flottan. Men fortfarande byggde det svenska försvaret till stor del på inhyrda utländska soldater.

1682 skapade Karl XI indelningsverket. Varje rote, som då bestod av ett antal gårdar, skulle rekrytera och försörja en soldat eller båtsman. Soldaten/båtsmannen fick ett torp där han kunde driva jordbruk. Räckte inte det för att få det att gå runt fick han också lön.

1812 infördes en form av allmän värnplikt för män i Sverige: beväringsplikten. Det beslutades att alla män mellan 20 och 25 år skulle få en militär grundutbildning på tolv dagar, men det gick att komma undan på olika sätt – till exempel kunde man köpa sig fri.

Under 1800-talet förlängdes utbildningen stegvis och från år 1872 gick det inte längre att köpa sig fri. Samtidigt fanns indelningsverket kvar och en stor del av försvaret bestod av avlönade soldater.

Indelningsverket försvinner

1901 avskaffades indelningsverket och snart försvann de flesta av de betalda soldaterna från det gamla systemet. Sverige fick ett försvar som byggde på allmän värnplikt och där alla vapenföra män mellan 21 och 40 år skulle ingå.

Utbildningstiden för de flesta var 150 dagar, dessutom ingick tre repetitionsövningar på sammanlagt 90 dagar. På våren 1902 ryckte 40 000 värnpliktiga män in i armén. Regementsområden byggdes i flera svenska städer. Det övades i sådant som skytte, vapenvård och exercis inför officerarnas stränga ögon. Krisen mellan Sverige och Norge kring det förra sekelskiftet, där Norge ville gå ur unionen mellan de två länderna och där risken för krig var överhängande, var en orsak till att Sverige ville stärka sitt försvar. En annan den stora rädslan för Ryssland.

Mycket av det värnpliktssystemet levde kvar under en stor del av 1900-talet, även om en del förändrades. Utbildningstiden ökade och minskade beroende på världsläget. Värnpliktsåldern ändrades. Mönstringen, testerna som låg till grund för vilken tjänst man skulle få, byggdes ut och från 1965 ingick till exempel både ordentliga läkarundersökningar och psykologsamtal.

1980 fick kvinnor för första gången möjlighet att göra lumpen, som frivilliga, men under 15 år fick de bara gå utbildningen om de tänkte bli officerare (regeln avskaffades 1995).

Den allmänna värnplikten försvinner

2009 fattade riksdagen beslut om att avskaffa värnplikten i fredstid (i händelse av krig kan den mycket väl införas igen). Men det hängde på ett hår, röstsiffrorna var 153-150. Beslutet trädde i kraft 1 juli 2010 och året efter muckade Sveriges sista värnpliktiga.

För många var det en logisk utveckling. I början av 1990-talet tog det kalla kriget slut, Sovjetunionen upplöstes och det säkerhetspolitiska läget i Europa förändrades stort. Värnpliktssystemet ifrågasattes alltmer och många västländer gick tillbaka till att ha yrkesarméer.

I Sverige i början av 2000-talet valdes bara en liten exklusiv minoritet ut till att göra lumpen. Försvarsbudgeten minskade drastiskt och ett stort antal förband lades ner.

Idag är militärutbildningen frivillig. Det svenska försvaret har gått ifrån ett stort invasionsförsvar byggt på allmän värnplikt till ett litet insatsförsvar med yrkesmilitärer, där svenska trupper ofta samarbetar med andra nationer i internationella uppdrag långt utanför vårt lands gränser.

Tiden när nästan alla unga män och en del kvinnor gjorde lumpen och fick lära sig sådant som hur man bäddar en säng så att det går att studsa ett mynt på den, skjuta med k-pist och putsa kängor så att de blänker, är historia som bleknar för varje år.

Visa mer