Med bara tre torpeder, en toppfart på lite drygt nio knop och utan värmeanläggning skrämmer nog ubåten Hajen ingen flotta i världen idag. Men när hon sjösattes 1904 var hon ett mycket modernt och skräckinjagande sjökrigsvapen.

En man är kanske mer förknippad med den svenska ubåtsflottans födelse än någon annan: mariningenjör Carl Richson.

Sörmlänningen, torparsonen och klassklättraren Richson bodde tio år i USA. Där hann han bland annat med att arbeta som ritkontorschef för örlogsvarvet i New York och bli en mycket väl ansedd fartygskonstruktör.

Richson flyttade tillbaka till Sverige 1897. Väl hemma började han så småningom arbeta på Marinförvaltningen och snart fick han en mycket viktig roll när den svenska flottan skulle ta steget in i det nya århundradet.

Studieresa till det stora landet i väster

År 1900 fick USA:s flotta sin första moderna ubåt. Den var konstruerad av John Philip Holland och den svenska staten fick snabbt upp ögonen för de stora möjligheter undervattensfartyg kunde ha. Därför skickades Carl Richson till USA för att lära sig mer om ubåtsbygge.

1901 fick han det prestigefulla uppdraget att ta fram ritningar till svenska flottans allra första ubåt. Ett år senare beslutade riksdagen att 400 000 kronor skulle gå till projektet och i november 1902 godkände kung Oscar II ritningarna. Så började bygget på Galärvarvet i Stockholm, under stort hemlighetsmakeri och bakom ordentliga avspärrningar.

Ubåten, som fick namnet Hajen, sjösattes i juli 1904.

High tech – när 1900-talet var ungt

Många som läser igenom fakta om den knappt 22 meter långa farkosten idag, en bra bit över 100 år efter den första sjösättningen, drar nog på munnen. Men i början av 1900-talet var Hajen en slagkraftig ubåt. Den hade ett torpedtub på 45 centimeter och tre stycken torpeder. Hajen drevs av en fotogenmotor på 200 hästkrafter, hade en topphastighet i ytläge på 9,5 knop och i undervattensläge på 6,5 knop, och med dykdjupet max 30 meter.

Båten saknade i princip helt bekvämligheter för de åtta till tolv man som skulle vara ombord och det fanns varken värmeanläggning eller toalett.

Hajen kunde vara under vatten i omkring 13 timmar. I undervattensläge drevs hennes propeller av batterier som laddades med hjälp av fotogenmotorn (batterierna kunde bara laddas när Hajen var i ytläge).

Tänkt att sättas in mot Norge

Att det här med ubåtar var något nytt för den svenska flottan när Hajen gjorde entré är lätt att se. I juli 1905 rapporterade Hajens fartygschef Georg Waldemar Magnusson att varken han eller besättningen "på långt när" hade tillräcklig vana för att kunna använda ubåten i krig, trots att man gjort ett antal övningar och provturer med den.

Ändå var det inte långt ifrån att Hajen hade satts in i den verkliga hetluften. 1905 var risken för krig mellan Sverige och Norge påtaglig, när norrmännen krävde att få lämna unionen mellan de två länderna. Hajen skickades till Göteborg för att kunna sättas in i en eventuell attack mot grannlandet i väster, men i slutet av oktober 1905 fick krisen en fredlig utgång när Sverige och Norge enades om att unionen skulle upplösas.

Skolfartyget

Åren 1915-1916 byggdes Hajen om och förbättrades på olika sätt, bland annat byttes fotogenmotorn mot en dieselmotor. I samband med ombyggnaden ändrade Hajen dessutom namn till det mindre fantasifulla Undervattensbåt n:r 1. Mot slutet av sin karriär i flottan användes hon som skolfartyg för ubåtsbesättningar.

Hajen togs ur tjänst 1922 och fyra år senare var det nära att hon skrotades. Tack och lov blev det inte så, även om hennes motorer och annan utrustning ombord togs bort redan på 1920-talet.

Idag står Hajen, ett metallstycke svensk marinhistoria, i ubåtshallen på Marinmuseum i Karlskrona.

Visa mer

Relaterat material: