Fredrik Henrik af Chapman (1721–1808) anses än idag – 300 år efter sin födelse – ha varit en av Sveriges främsta skeppskonstruktörer genom tiderna. Han förknippas med förnyelsen av den svenska flottan inför Gustav III:s ryska krig (1788–1790). Men han har även setts som en banbrytare för att införa vetenskapliga metoder inom skeppsbyggandet inte bara i Sverige utan även internationellt. Chapman hade under 50 år av sin levnad stort inflytande över den svenska flottans skeppsbyggande och efter hans död fortsatte hans arv att påverka under lång tid.

 

 

16 december 2020

Bokutgivning av Marinmuseum: Fredrik Henrik af Chapman – myt & verklighet

Sexton historiker, arkeologer, konstvetare och andra experter från Sverige, Danmark och Finland har studerat Fredrik Henrik af Chapmans (1721–1808) verksamhet som skeppsbyggare och vetenskapsman.

Boken Fredrik Henrik af Chapman – myt & verklighet belyser bland annat hur Fredrik Henrik af Chapmans verksamhet som skeppsbyggare har beskrivits av eftervärlden. Flera artiklar tar upp Chapman som skeppsbyggare ur olika perspektiv genom att studera fartyg som han konstruerade och hur de användes. Men boken innehåller även artiklar om Chapman i porträttkonsten och om Chapmans föregångare som skeppsbyggare för flottan. Det är en rikt illustrerad populärvetenskaplig bok som kan intressera alla som vill veta mer om 1700-talets spännande örlogshistoria, om en person som var tongivande i denna historia, om de fartyg han ritade och deras användning och öden. 

Chapman var en mycket kunnig och ambitiös skeppsbyggare. Vissa av hans fartyg kopierades också av andra länder som Danmark och Ryssland. Men boken visar också att han hade kunniga föregångare som skeppsbyggare inom flottan. Chapman var också duktig på att framhäva sig själv och sin betydelse vilket märks ända fram till våra dagar. I Fredrik Henrik af Chapman – myt & verklighet undersöks Chapmans verksamhet objektivt och nyanserat.

 

Boken Fredrik Henrik af Chapman – myt & verklighet  finns till försäljning. Den kostar 195 kronor. Eftersom Marinmuseum har stängt så kan den beställas online. Skicka mail med din beställning till receptionen.marinmuseum@smtm.se 

Årsboken ges ut av Marinmuseum i samverkan med föreningen Marinmusei vänner. Flera av författarna, samt grafisk formgivning, är skapat av anställda på Statens maritima och transporthistoriska museer. Flera av dem har Marinmuseum som fysisk plats för sitt arbete (när museet har öppet). Flera av dem kommer ni att få läsa om på den här sidan framöver.

 

Chapman_Omslaget.jpg

Omslag och formgivning: Helena Grännsjö, Statens maritima och tranporthistoriska museer

 

 

Detaljerad fakta

Utgivningsdatum: 2020-12-16

Genre: Historia, forskning

Målgrupp: Vuxen

Titel: Fredrik Henrik af Chapman – myt & verklighet

Redaktör: Andreas Linderoth, Statens maritima och transporthistoriska museer

Författare: se lista nedan.

Formgivare: Helena Grännsjö, Statens maritima och tranporthistoriska museer

Översättning: Andreas Linderoth

Ämnesord: Historia, skeppsbyggnad, Fredrik Henrik af Chapman, arkitekt, skeppsmodeller, 1700-tal, kanonslupar, sjöslag, linjeskepp, fregatter, örlogsstad, Karlskrona

Antal sidor: 266 sidor

Format: Inbunden

Omslag: Helena Grännsjö

Tryck: Elanders

ISBN: 978-91-982134-3-0

 

Författarna

 

Niklas Eriksson är docent i arkeologi och verksam vid Stockholms universitet.

Hans marinarkeologiska forskning kombinerar skriftliga källor med arkeologiska fynd och föremål i museisamlingar.

 

Björn Hasselgren är teknologie doktor och gästforskare vid Uppsala universitet.

Han forskar kring transportinfrastrukturssystemens historiska utveckling, just nu med

fokus på Göta Kanal.

 

Eva Hult är etnolog och verksam som arkivarie vid Statens maritima och transporthistoriska

museer. Hennes forskningsintressen rör främst samtidsdokumentationer och kvinnohistoria.

 

Patrik Höglund är marinarkeolog och historiker vid Statens maritima och transporthistoriska

museer. Han har främst sysslat med forskning kring flottan, dess fartyg och människorna ombord.

 

Ida Christine Jørgensen är örlogshistoriker och marinarkeolog. Hon är doktorand

vid universitetet i Portsmouth där hon skriver en avhandling om spridningen av idéer,

kunskap och teknik mellan 1700-talets örlogsflottor i Europa.

 

Fredrik Kämpe är doktorand i historia vid Stockholms universitet och kopplad till

Centrum för maritima studier (CEMAS). Han är även verksam vid Marinmuseum

och särskilt intresserad av 1700-talets sjöfart.

 

Marcus Lepola är etnolog med specialkunskaper i skärgårdskultur och skärgårdshistoria.

Han har i huvudsak varit engagerad och anställd inom skärgårdsstaden

Pargas museala fält. Marcus är också doktorand vid Åbo Akademi och var 2018–2020

inkopplad i skapandet av utställningen om sjöslaget i Svensksund 1790 vid Finlands

Sjöhistoriska Museum.

 

Andreas Linderoth är historiker och verksam som forskningssamordnare vid Statens maritima och transporthistoriska museer. Hans forskningsintressen rör främst örlogshistoria

under 1800- och 1900-talen.

 

Andreas Nilsson är chef för sektionen för Lärandestöd och pedagogisk utveckling på

Sjöstridsskolan, Försvarsmakten. Utöver det är han ledamot i Kungliga Örlogsmannasällskapet och är akademins bibliotekarie.

 

Tom Ohlsson, tidigare 1:e intendent och chef för Utställningsavdelningen vid Marinmuseum.

Numera verksam vid KÖMS bibliotek och arkiv i Karlskrona.

 

Harry R:son Svensson är historiker och verksam som forskare och frilansskribent.

Hans forskningsintressen rör främst örlogshistoria och Karlskronas historia ur olika

perspektiv.

 

Jakob Seerup är historiker och verksam som intendent vid Bornholms Museum.

Hans forskning är främst inriktad på den danska flottan under det långa 1700-talet.

 

Anna Silwerulv är dräkt- och textilhistoriker och är ansvarig för dräktforskningen på

Vasamuseet. Hennes forskningsintressen rör främst marinarkeologiska textilfynd samt tidigmodern dräkt och dess betydelse som social markör.

 

Anna Thordstein är 1:e bibliotekarie vid Statens maritima och transporthistoriska

museer. Hon har sin bas i Marinmuseums bibliotek som främst är inriktat på Sveriges

örlogshistoria från 1522 till nutid och framtid.

 

Per Widén är konst- och idéhistoriker verksam som forskare vid Nationalmuseum

och som arkivarie på Uppsala universitetsbibliotek. Hans forskningsintressen rör

främst museer, samlingar och historiebruk under 1700- och 1800-talen.

 

Carita Wilenius-Rantala är konsthistoriker och utvecklingschef för Samfundet

Ehrensvärd rf. på Sveaborg. Hon omvandlar historisk fakta till erfarenheter i sitt museipedagogiska arbete.