På DigitaltMuseum gör vi nedslag i våra samlingar och gör föremålen och arkivalierna till delar av större sammanhang. Här hittar du fördjupningar och överblickar på en mängd olika teman.

Flygplanskryssaren Gotland

Flygplanskryssaren Gotland

Under första världskriget visar det nyfödda flyget sina fördelar för spaning men även för strid. När framtidsplanerna för den svenska marinen läggs fram efter kriget involveras därför ett hangarfartyg. Resultatet blir en flygplanskryssare vid namn HMS Gotland som sjösätts 1933. Fartyget är det närmsta ett hangarfartyg som Sverige haft.

Pansar, porslin och mahogny

Pansar, porslin och mahogny

Om officersliv på flottans fartyg under första världskriget. Första världskriget innebar mycket tid till sjöss för flottans fartyg och dess besättningar. Inte minst de stora pansarkryssarna och pansarbåtarna, som vid tiden utgjorde kärnan i örlogsflottan, fick slita hårt. Detta innebar mycket tid till sjöss för flottans officerare. De fick bo i sina hytter i långa perioder och deras sociala liv inskränktes till kollegorna ombord.

Vanadis världsomsegling 1883-1885

Vanadis världsomsegling 1883-1885

”Några indianer sågo vi ej under under uppehållet i Punta Arenas. Derför blefvo vi särdeles belåtna då det på Söndagsförmiddagen varskoddes en kanot med infördingar i sigte”. (Ur båtsman Humblas dagbok från den 2 mars 1884

Minnestavlorna - ett detektivarbete

Minnestavlorna - ett detektivarbete

När Marinmuseum skulle göra en ny utställning om det svenska sjöförsvarets historia så dök bilden nedan upp. Bilden föreställer en monumentliknande pjäs med två dukar där drabbningar som svenska flottan varit med om genom historien radas upp. Nu startar ett detektivarbete för att ta reda på vad det här egentligen är för något.

Sjösättning

Sjösättning

Sjösättningen är självfallet en milstolpe i fartygets historia och ofta det datum som räknas som någon slags födelsedag för skeppet. I fotosamlingarna vid Statens maritima och transporthistoriska museer finns därför en stor mängd fotografier som visar just sjösättningar, och några av dem visar vi här.

En kanon från havets botten

En kanon från havets botten

En sommardag år 1525 lämnar några fartyg hamnen i Kalmar. Dagarna före avfärden har fartygen gjorts klara för resan till Stockholm och på ett av dem, en stor kravel, ligger två kanoner surrade på däck. Seglatsen går till en början bra men inne i Stockholms skärgård ränner fartyget på en undervattensgrynna. Fartyget med kanonerna går till botten och blir liggande på en klipphäll på 35 meters djup i den norra delen av Nämdöfjärden. 1998 återfinns kanonerna vid en husrannsakan i Västergötland.

Sjöslaget vid Hogland

Sjöslaget vid Hogland

År 1788 började Gustav IIIs ryska krig. Under den första halvan av 1700-talet hade svenska militära framgångar lyst med sin frånvaro. Förlusterna i Stora nordiska kriget och Hattarnas krig hade följts av hårda freder och Gustav III behövde en framgång. Förhoppningen var att vändningen skulle komma i slaget vid Hogland.

Sjöslaget vid Svensksund

Sjöslaget vid Svensksund

Slaget vid Svensksund i Finska viken är den sista drabbningen under Gustav III:s ryska krig. Striden står mellan två flottor som i huvudsak består av roddfartyg, den svenska skärgårdsflottan och den ryska. Slaget är det största i Östersjöns historia sett till antal fartyg och den betraktas ofta som den största sjösegern i svensk historia.

Otto Henrik Nordenskjöld

Otto Henrik Nordenskjöld

"Jag har aldrig sökt skimmer - endast effekt." Så här skrev Otto Henrik Nordenskjöld om sig själv. Nordenskjöld var en av de ledande officerarna i flottan under slutet av 1700-talet. Som många av de högre officerarna under denna tid kom han från en adlig bakgrund och tjänstgjorde utomlands innan han snabbt steg i graderna och blev en inflytelserik person i svenska flottan.

Minsveparen Bremön

Minsveparen Bremön

När minsveparen Bremön togs i tjänst den 20 oktober 1940 hade andra världskriget rasat i ett drygt år. Handelsfartyg behövde eskorteras längs kusterna samtidigt som de krigförande ländernas minor behövde röjas för att skapa fria vägar på havet. Bremön, och hennes 13 systerfartyg, blev viktiga i Sveriges strävan att upprätthålla neutraliteten och samtidigt hålla sjövägarna öppna för den livsviktiga handeln. Idag är Bremön museifartyg vid Marinmuseum och besöks årligen av över 50 000 besökare.

Det viktiga ekvirket

Det viktiga ekvirket

Den 18 mars 1819 fick överstelöjtnant Johan Aron af Borneman i uppdrag att besiktiga landets alla ekar för att avgöra vilka som skulle kunna användas av flottan.

Skeppsgosse 28: Per Wilhelm Cedergren

Skeppsgosse 28: Per Wilhelm Cedergren

Per Wilhelm Cedergren blir skeppsgosse redan vid nio års ålder. Hans historia är unik eftersom han senare i livet beskriver och gör målningar av sin tid som skeppsgosse under 1830-talet. Han blir så småningom en erkänd marinmålare och därför finns mycket av hans material idag bevarat i museisamlingarna.

Kvinnoförbundet för Sveriges sjöförsvar

Kvinnoförbundet för Sveriges sjöförsvar

Under 1800-talets andra hälft når nationalismen nya höjder i såväl Sverige som delar av övriga världen. I såväl de borgerliga lagren som i den tidiga vänsterrörelsen debatteras för en nationalistisk anda, om än från olika utgångspunkter. För den politiska högern används nationalismen som ett samlande begrepp mot rikets yttre fiender och i detta sammanhang bildas Kvinnoförbundet för Sveriges sjöförsvar.

Båtsmännen - flottans manskap under 300 år

Båtsmännen - flottans manskap under 300 år

Under cirka 300 år var det båtsmännen som utgjorde besättningarna på flottans skepp. De var en del av det så kallade indelningsverket och ersattes av de värnpliktiga sjömännen i början av 1900-talet.

Flottans paviljong på Stockholmsutställningen

Flottans paviljong på Stockholmsutställningen

1897 anordnades Allmänna konst- och industriutställningen i Stockholm. I flottans paviljong visade svenska flottan upp sin historia och teknologiska framsteg.

Marinlotta Stina Werner

Marinlotta Stina Werner

Samtidigt som andra världskriget rasade runt Sveriges gränser sökte sig den då 22-åriga hemmafrun Stina Werner till Lottakåren i Karlskrona. Året var 1943 när Werner blev marinlotta i Karlskrona marinlottakår där hon förblev aktiv i över 30 år.

Örlogsvarvet i Karlskrona

Örlogsvarvet i Karlskrona

Örlogsstaden Karlskronas centrum är beläget på ön Trossö, några kilometer ut i Blekinges skärgård. Öns norra halva domineras av bostäder, parker, gallerior och affärer men något söder om öns mitt löper murar och stängsel som stänger ute alla obehöriga. På andra sidan ligger Marinbasen och framförallt örlogsvarvet, anledningen till att staden överhuvudtaget anlades i slutet av 1680-talet.

Karlskronafebern 1788-1790

Karlskronafebern 1788-1790

Slaget vid Hogland den 17 juli 1788 blev, förutom ett militärt misslyckande, också upptakten till en fasansfull epidemi som snart skulle härja i stora delar av Sverige.

En armé marscherar på sin mage

En armé marscherar på sin mage

Påståendet att en armé marscherar på sin mage brukar tillskrivas den franske kejsaren Napoleon Bonaparte. Citatet sätter fokus på hur viktig underhållstjänsten, det vill säga bland annat matlagning, är för en stridande styrka. 

Marinen i atomåldern

Marinen i atomåldern

När USA avslutade andra världskriget genom att fälla krigshistoriens två första atombomber över Japan så tog världen steget in i en ny tid. Det faktum att mänskligheten nu hade lärt sig att klyva atomer och ta tillvara på den energi som då frigörs fick många att utropa att atomåldern hade börjat. I den nya tidsåldern skulle atomkraften användas till energiförsörjning, medicin och massförstörelsevapen.

Robotbåten HMS Västervik

Robotbåten HMS Västervik

HMS Västervik är ett fartyg som verkligen varit en del av svensk nutidshistoria. I hennes officersmäss förhördes Anatolij Michailovitj Gusjtjin, befälhavare på den sovjetiska ubåten U 137 som i oktober 1981 gick på grund i Karlskrona skärgård. Den serie av fartyg som HMS Västervik ingår i kallades först torpedbåt typ Norrköping efter det första fartyget i klassen som sjösattes.  1982 byggdes hon dock om till robotbåt och utrustades med åtta sjömålsrobotar. Idag finns hon vid Marinmuseum i Karlskrona, i exakt samma skick som när hon togs ur tjänst 1998. 

Jagarkatastrofen Hårsfjärden

Jagarkatastrofen Hårsfjärden

Den 17 september år 1941 låg jagarna Göteborg, Klas Horn och Klas Uggla förtöjda vid jagarbryggan vid Märsgarn i Hårsfjärden i samband med en anfallsövning. Klockan 09:58 skedde plötsligt en kraftig explosion i aktern av Göteborg. Smällen ledde snabbt till att vatten hastigt strömmade in och att elektriciteten slogs ut...

S/S Hansa

S/S Hansa

Den 24 november 1944 klockan 7:30 skulle passagerarfartyget S/S Hansa ankommit till Visby från Nynäshamn efter att ha blivit försenad av dåligt väder. Vid tio-tiden syntes hon dock fortfarande inte till och svarade inte heller på radioanrop. Man började då fatta misstankar om att något hänt fartyget, troligtvis i from av maskinhaveri eller likande. Det skickades därför ut fartyg att leta efter Hansa och marinledningen beordrade även planet Örnen att söka efter passagerarfartyget.

Isolerad nation- flottan under andra världskriget

Isolerad nation- flottan under andra världskriget

Kort efter andra världskrigets utbrott den 1 september 1939 då Tyskland angrep Polen inleddes ett minkrig i Östersjön till följd av att de polska ubåtarna Wilk, Rys och Zbik lade försvarsmineringar runt polska Helhalvön. Tyskland svarade då med att minera flera områden som kring Lilla och Stora Bält, vid Öresund, Falster, Rügen och i Nordsjön. Vissa minor lades så nära den svenska territorialhavsgränsen att de uppfattades som en neutralitetskränkning. 

Ålandsexpeditionen 1918

Ålandsexpeditionen 1918

Ålandsexpeditionen var en svensk militärexpedition till Åland 1918, under första världskrigets sista år. Läget på Åland blev oroligt då tsarimperiet fallerade 1917 och Finland utropade sig självständigt. Det uppkom krav från den svensktalande befolkningen på Åland att de skulle få tillhöra Sverige. Sverige skickade då en expedition till Åland för att skydda den svensktalande åländska befolkningen och för att medla mellan de finska och ryska trupperna. 

Ulven

Ulven

Under en momentövning den 15/4 1943 försvann, och förlorades all kontakt med, ubåten Ulven under mystiska omständigheter. Till en början ansågs inte den uteblivna radiokontakten som något anmärkningsvärt. Men när nästa dag kom och fortfarande ingen kontakt kunde upprättas misstänkte man tillslut att något hänt med Ulven och hennes besättning. Därefter sattes ett stort sökningsarbete igång under ledning av kommendör K G Hamilton. Arbetet blev mycket pressat eftersom ju mer tid som gick desto mindre blev chansen att finna besättningen vid liv.

Nya Riga

Nya Riga

En dag år 1717 låg det svenska örlogsfartyget Nya Riga ankrat på redden bara en liten bit från Karlskrona. Ombord på fartyget var man i full färd med att lasta av och ta i land fartygets krut eftersom hon just hade återkommit från en sjöexpedition. Klockan var ungefär åtta på kvällen när fartyget av okänd anledning sprang i luften. Explosionen var så kraftig att flera hus i staden skadades, bland annat slogs flera fönster på den närliggande Amiralitetskyrkan sönder av tryckvågen.

Mobilisering!

Mobilisering!

Den allmänna värnplikten som infördes i Sverige 1901 byggde på idén att alla svenska män var skyldiga att delta i att försvara landet mot ett angrepp. 

Regering kunde besluta om mobilisering vilket innebar att de värnpliktiga kallades in till sina tjänstgöringsplatser där de fick kläder och den utrustning som behövdes. Utrustning förvarades i så kallade mobiliseringsförråd. 

Världsarvet örlogsstaden Karlskrona

Världsarvet örlogsstaden Karlskrona

Örlogsstaden Karlskrona upptogs på Unescos världsarvslista 1998. Den välbevarade stadsplanen präglas av barockarkitektur med unika varvs- och befästningsmiljöer. Karlskrona grundades av kung Karl XI 1680. Platsen var strategiskt utvald för örlogsflottan.

De sista seglande örlogsfartygen

De sista seglande örlogsfartygen

Industrialiseringen på 1800-talet innebar en brytningstid för allt skeppsbyggeri, inte minst för örlogsflottorna. Träskrov byttes mot järn och pansar, master och segel blev till ångmaskiner och propellrar. De klassiska seglande träfartyg som deltog i slaget vid Trafalgar 1805 var i 100 år senare utbytta mot ångmaskinsdrivna slagskepp, byggda pansar och med vridbara kanontorn.

HMS Älvsnabben

HMS Älvsnabben

Minfartyget HMS Älvsnabben sjösattes 1943. Förutom sin funktion som minfartyg blev hon också ett skolfartyg och gjorde mellan åren 1953-1980 totalt 25 stycken långresor, varav två stycken var världsomseglingar.

Fotoalbum från Älvsnabbens långresa 1966-67

Fotoalbum från Älvsnabbens långresa 1966-67

Fotoalbum med bilder från HMS Älvsnabbens långresa 1966-1967. Minfartyget Älvsnabben var i tjänst 1943-1980 och gjorde flera långresor. Långresan 1966-67 tog 177 dygn och gick via Tunisien, Ceylon, Australien, USA, Bahamas och Irland. Ombord fanns 285 personer, bland annat kung Carl XVI Gustaf som var kadettelev. Albumet har tillhört Oskar Linde som var med ombord på resan.