Kopplingar till läroplanen

Marinmuseum och Lgr22 

Ett museibesök är mer än ett studiebesök – det är en möjlighet att ge eleverna nya perspektiv och konkreta erfarenheter som fördjupar undervisningen. Enligt Lgr22 ska elever få möta olika perspektiv, utveckla förståelse för kulturarv, demokrati och mänskliga rättigheter samt reflektera över samband mellan dåtid, nutid och framtid. Genom autentiska miljöer, föremål och berättelser kan museibesök bidra till att utveckla historiska, etiska, internationella och hållbarhetsrelaterade perspektiv. 

På Marinmuseum möter eleverna berättelser om människor, teknik, samhällsutveckling och livet till sjöss genom flera århundraden. Museets utställningar om det svenska sjöförsvarets historia, örlogsstaden Karlskrona, livet ombord på fartyg, teknikutveckling och internationella relationer ger rika möjligheter att arbeta med frågor som fortfarande är aktuella i dagens samhälle. 

Besöket kan kopplas till flera av Lgr22:s övergripande perspektiv. Eleverna får undersöka hur människor levt, arbetat och organiserat samhällen över tid, diskutera frågor om krig och fred, ansvar och människors livsvillkor samt reflektera över Sveriges relation till omvärlden. De får också möjlighet att utforska havets betydelse för handel, försvar, naturresurser och hållbar utveckling. 

Marinmuseum erbjuder dessutom naturliga ingångar till skolans demokratiuppdrag. Genom mötet med historiska och nutida berättelser om makt, ledarskap, försvar, samhällsansvar och medborgarskap kan eleverna utveckla sin förmåga att resonera kring demokratiska värden, mänskliga rättigheter och individens roll i samhället. 

 

Ämneskopplingar 

Marinmuseums utställningar kan användas inom flera skolämnen, exempelvis: 

Historia 

  • Sveriges stormaktstid och Karlskronas framväxt som örlogsstad. 
  • Historiska källor och föremål som bärare av berättelser. 
  • Hur historia används för att förstå och tolka samhällets utveckling. 

Samhällskunskap 

  • Demokrati, makt och beslutsfattande. 
  • Säkerhet, försvar och samhällets funktioner. 
  • Individens och gruppens ansvar i samhället. 
  • Migration, kulturmöten och inkludering. 

Teknik 

  • Skeppsbyggnad, navigation och tekniska innovationer. 
  • Ubåtsteknik och teknikutveckling över tid. 
  • Teknikens betydelse för samhällsutvecklingen. 

Geografi 

  • Havets betydelse för handel, försvar och kommunikation. 
  • Naturresurser och hållbar användning av miljön. 
  • Karlskronas geografiska läge och strategiska betydelse. 

Svenska 

  • Samtal, diskussioner och muntliga presentationer. 
  • Beskrivande, berättande och argumenterande texter. 
  • Källkritik och informationsbearbetning. 

Bild 

  • Analys av symboler, galjonsfigurer och visuella uttryck. 
  • Hur föremål och utställningar kommunicerar berättelser och värderingar. 

Slöjd 

  • Repslageri, segelsömnad och andra hantverk kopplade till livet till sjöss. 
  • Material, redskap och tekniker för att bygga och underhålla fartyg. 
  • Hållbarhet, återbruk och reparation som en del av vardagen ombord. 

Hem- och konsumentkunskap 

  • Matförsörjning till sjöss genom historien. 
  • Metoder för att förvara och bevara livsmedel under långa resor. 
  • Planering, hushållning och resursanvändning ombord på fartyg. 
  • Sambandet mellan konsumtion, hållbarhet och återbruk. 

 

För- och efterarbete som fördjupar lärandet 

För att stärka elevernas lärande erbjuder vi lärarhandledningar med aktiviteter både före och efter besöket. Genom att förbereda eleverna inför museibesöket skapas nyfikenhet och förförståelse. Efter besöket kan eleverna bearbeta sina upplevelser, diskutera nya insikter och koppla museets berättelser till dagens samhälle och framtidens utmaningar. 

Genom att kombinera museibesöket med våra lärarhandledningar kan du skapa undervisningssituationer där eleverna utvecklar kunskaper och förmågor inom flera ämnen samtidigt. Besöket blir då ett konkret stöd i arbetet med att omsätta läroplanens mål i undervisningen och skapa meningsfulla samband mellan klassrummet och omvärlden.

Futures Literacy 

Futures Literacy betyder ungefär framtidskompetens eller förmågan att förstå och använda framtiden. Begreppet används av UNESCO. 

Det handlar inte om att kunna förutse exakt vad som kommer hända i framtiden. I stället handlar det om att: 

  • tänka kring olika möjliga framtider 
  • förstå hur våra val idag påverkar framtiden 
  • bli bättre på att hantera förändringar och osäkerhet 

En enkel förklaring är: Futures Literacy är förmågan att använda tankar om framtiden för att fatta smartare beslut idag. 

Världen förändras snabbt genom: 

  • ny teknik 
  • klimatförändringar 
  • krig och konflikter 
  • ekonomi 
  • sociala medier och AI 

Därför menar UNESCO att människor behöver träna på att tänka framåt och vara öppna för olika framtider. Tror vi att framtiden kommer bli på ett enda sätt kan vi missa nya möjligheter eller vara dåligt förberedda på problem. 

Viktiga delar av Futures Literacy

Att förstå att framtiden inte är bestämd 

Ingen vet exakt hur framtiden blir. Det finns många möjliga framtider. För 30 år sedan visste ingen att smartphones skulle förändra världen. I framtiden kan AI skapa stora förändringar som vi ännu inte helt förstår. 

Genom att låta eleverna reflektera kring frågor som framtidens arbete, AI och robotar, miljö och hållbarhet eller hur människor kommer leva i framtiden kan vi hjälpa dem att träna kreativitet, problemlösning och samarbete. 

Diskussionsfrågor

- Hur kommer människor resa i framtiden?

- Kan AI förändra arbetslivet?

- Måste framtiden alltid innehålla mer teknik? Kan samhället utvecklas på andra sätt?

- Hur kan skolan se ut 2050?

- Hur vill vi att framtiden ska se ut?

Rollspel: Framtidsskeppet

Introduktion till läraren: 

I detta rollspel ska eleverna tillsammans utforma ett samhälle ombord på ett skepp som ska segla över okända vatten. Genom att fatta beslut om ledarskap, regler, säkerhet, resursfördelning och mottagande av nya medlemmar får eleverna utforska olika samhällsmodeller och demokratiska principer. Lärarens roll är att presentera scenariot, leda eleverna genom frågorna och uppmuntra dem att motivera sina val. 
 
Rollspelet kan genomföras i sin helhet eller delas upp på flera lektionstillfällen. Om tiden är begränsad kan du som lärare välja ut de frågor som är mest relevanta för undervisningens syfte och hoppa över övriga delar. Avsluta gärna med en gemensam reflektion där eleverna kopplar sina beslut i rollspelet till verkliga samhällsfrågor som demokrati, hållbarhet, inkludering samt balansen mellan frihet och säkerhet.

Introduktion till eleverna 

Tänk er att ni är besättning på ett skepp som ska segla över okända vatten. Skeppet kommer att vara ert hem under en lång tid. Ni ska här och nu fatta beslut om hur ni ska organisera er och vad som ska gälla ombord på skeppet. Era val kan få konsekvenser.  

 

 

 

 

 

Fråga 1: Ledarskap och beslutsfattande  

Hur ska skeppets besättning ledas? Vem eller vilka ska ta de slutgiltiga besluten? Välj en av följande: 

Direkt demokrati: alla bestämmer tillsammans  

Representativ demokrati:några representanter som röstas fram bestämmer  

Ett fåtal ledare: en styrelse som utses bestämmer 

En kapten: en ensam ledare bestämmer allt 

Fråga 1: Alternativa följdfrågor beroende på vad gruppen väljer 

 

Direkt demokrati: 

  • Hur ska ni genomföra omröstningar? Ska alla ha lika mycket att säga till om, oavsett ämnet? 
  • Vad händer om ni har delade åsikter och hamnar i en oavgjord situation? Hur löser ni det? 
  • Vilka typer av beslut ska kräva en majoritet och vilka ska kräva enhällighet? 

Representativ demokrati: 

  • Hur väljer ni era representanter? Ska de väljas av hela gruppen, eller ska ni välja representanter för särskilda områden som säkerhet, mat, och regler? 
  • Hur länge ska en representant ha sitt mandat? Kan en representant bytas ut om gruppen inte är nöjd med deras beslut?" 
  • Vilket mandat har representanterna? Får de fatta beslut själva eller måste de alltid först diskutera med gruppen? 

Ett fåtal ledare: 

  • Hur väljer ni vilka som ska vara i styrelsen, och hur många personer bör ingå? 
  • Vilka typer av beslut ska styrelsen fatta, och när ska styrelsen involvera hela gruppen? 
  • Vad händer om styrelsen inte är enig i ett beslut? Behöver de då rådfråga gruppen, eller kan de fatta majoritetsbeslut inom styrelsen? 

En kapten: 

  • Hur väljer ni vem som ska bli kapten? Behöver kaptenen uppfylla vissa kriterier, till exempel erfarenhet?" 
  • Vilket mandat ska kaptenen ha? Får kaptenen fatta beslut utan att först rådfråga gruppen? 
  • Om kaptenen fattar ett beslut som många inte håller med om, finns det något sätt för gruppen att ifrågasätta eller ändra beslutet? 
  • Vad händer om kaptenen visar sig olämplig för sitt ansvar? Finns det en mekanism för att välja en ny kapten? 

Fråga 2: Regler och uppförande  

Hur vill ni bemöta varandra ombord? Ska det finnas specifika regler för hur ni behandlar varandra och för hur ni agerar i grupp? 

Fråga 2: Alternativa följdfrågor beroende på val av ledarskap

 Om gruppen valt Direkt demokrati eller Representativ demokrati: 

  • Vem får föreslå nya regler eller ändringar av reglerna? Ska alla ha rätt att komma med förslag? 
  • Hur bestämmer ni vad som ska gälla om någon bryter mot en regel? Krävs en omröstning för att besluta om konsekvenser? 
  • Ska alla regler omprövas med jämna mellanrum, eller ska de vara fasta under hela resan? 

 

Om gruppen valt Ett fåtal ledare eller En kapten: 

  • Ska styrelsen/kaptenen besluta om regler, eller bör reglerna diskuteras i hela gruppen innan beslut fattas? 
  • Vem avgör vad som händer om någon bryter mot reglerna? Ska gruppen besluta om det, eller är det styrelsen/kaptenens ansvar att införa konsekvenser? 
  • Ska regler kunna ändras av styrelsen/kaptenen, eller måste förändringar godkännas av hela gruppen? 

Fråga 3: Säkerhet och Hot – Interna och Externa Hot 

Vilka hot kan ni tänka er att ni kan möta på skeppet? Vilka åtgärder vill ni ha för att försvara skeppet och er själva? 

Fråga 3: Alternativa följdfrågor beroende på val av ledarskap

Om gruppen valt Direkt demokrati eller Representativ demokrati: 

  • Ska alla ha inflytande över säkerhetsåtgärder, eller är det en fråga för vissa personer eller grupper? Om ni hamnar i en nödsituation, kan ni då tänka er att tillfälligt överlåta beslutsfattandet till en utvald ledare för att agera snabbt? 
  • Ska ni ha specifika roller eller ansvarsområden för säkerhetsfrågor som tilldelas olika medlemmar av besättningen? 

Om gruppen valt Ett fåtal ledare eller En kapten: 

  • Ska styrelsen/kaptenen ha ansvar för säkerhetsfrågor och besluta om åtgärder vid hot? 
  • Om kaptenen eller styrelsen fattar ett beslut om säkerhetsåtgärder som inte alla håller med om, finns det då möjlighet för hela gruppen att komma med invändningar? 
  • Hur vill ni att kommunikation ska ske under en nödsituation – ska styrelsen/kaptenen ge direktiv, eller ska ni ta beslut tillsammans? 

Fråga 4: Att välkomna fler ombord?

Hur vill ni hantera situationen om andra vill ansluta sig till er ombord? Ska ni ta emot nya besättningsmedlemmar, och i så fall under vilka omständigheter? 

Fråga 4: Alternativa följdfrågor beroende på val av ledarskap

Om gruppen valt Direkt demokrati: 

  • Hur ska beslut om att ta emot nya medlemmar fattas? Ska alla rösta, och vad krävs för att godkänna en ny medlem? 
  • Vilka kriterier bör en person uppfylla för att bli en del av gemenskapen? Ska ni ta hänsyn till personens förmågor, bakgrund eller andra faktorer? 
  • Hur hanterar ni det om en majoritet vill ta emot en ny person, men några i gruppen känner sig osäkra eller oroliga över det? 

Om gruppen valt Representativ demokrati: 

  • Ska beslutet om att ta emot nya medlemmar ligga hos era representanter, eller behöver det alltid diskuteras i hela gruppen? 
  • Hur kan representanter säkerställa att alla i gruppen känner sig hörda och att deras eventuella oro hanteras innan beslut fattas? 
  • Behöver ni ha en process där nya medlemmar först testas eller bevisar sin kompetens innan de accepteras permanent? 

Om gruppen valt Ett fåtal ledare: 

  • Ska styrelsen fatta beslut om nya medlemmar, eller ska hela gruppen involveras i det beslutet? 
  • Hur kan styrelsen säkerställa att de väljer personer som stärker skeppets framtid? Finns det särskilda kvalifikationer ni prioriterar? 
  • Hur kan styrelsen se till att nya medlemmar inte skapar splittring i gruppen? Är det viktigt att alla känner sig bekväma med nya tillskott? 

Om gruppen valt En kapten: 

  • Ska kaptenen ha det slutgiltiga ordet när det gäller att acceptera nya medlemmar, eller behövs en diskussion med hela gruppen? 
  • Hur kan kaptenen avgöra vilka som skulle vara en bra tillgång för skeppet? Vilka värderingar eller kvalifikationer är avgörande? 
  • Om någon känner sig osäker på en ny potentiell medlem, hur kan kaptenen hantera dessa känslor för att bibehålla tryggheten ombord? 

Fråga 5: Fördelning av Resurser? 

Ni har begränsade mängder mat och vatten ombord. Hur vill ni fördela dessa resurser? Ska alla få lika mycket, eller ska fördelningen ske utifrån behov? 

Fråga 5: Alternativa följdfrågor beroende på val av ledarskap

Om gruppen valt Direkt demokrati eller Representativ demokrati: 

  • Hur bestämmer ni vem som har störst behov? Ska det ske genom omröstning eller baseras på roller och ansvar ombord? 
  • Om resurserna inte räcker till alla, hur avgör ni vem som får vad? Krävs konsensus, eller kan beslut fattas på annat sätt? 
  • Vill ni ha ett system för att ompröva resursfördelningen vid förändrade behov? 

Om gruppen valt Ett fåtal ledare eller En kapten: 

  • Vill ni att kaptenen/styrelsen tar beslut om resursfördelning, eller bör hela gruppen delta i dessa beslut? 
  • Om någon inte får tillräckligt med resurser, finns det möjlighet för dem att vädja om omprövning, eller är kaptenens/styrelsens beslut slutgiltigt? 
  • Hur kan kaptenen/styrelsen säkerställa att alla får tillräckligt, och hur säkerställer ni att beslut är rättvisa? 

Avslutande reflektioner

1. Koppling till verkligheten 

  • Vilka av de beslut ni fattade ombord på skeppet skulle ni vilja se i verklighetens samhälle? Varför just dessa? 
  • Finns det några specifika aspekter av er skeppsgemenskap (till exempel regler, resurshantering eller ledarskap) som ni tycker speglar hur ni skulle vilja att framtidens samhälle fungerar? 

  • Vilka beslut om säkerhet och frihet i rollspelet tycker ni skulle kunna tillämpas för att skapa ett samhälle som är både tryggt och fritt?

2. Ledarskap och demokrati i samhället 

  • Hur påverkade era erfarenheter i rollspelet era tankar om demokrati och ledarskap i samhället? Skulle ni vilja se mer av direkt demokrati, representativ demokrati, eller någon annan form av ledarskap? 
  • Finns det lärdomar från ert ledarskapsval ombord som kan påverka hur ni tänker kring ledarskap och beslutsfattande i verkligheten? 
  • Vad skulle krävas för att skapa den typ av ledarskap ni önskar er i samhället, och vad skulle ni själva kunna bidra med för att stötta det?

3. Resurshantering och hållbarhet 

  • Vilka likheter ser ni mellan hur ni fördelade resurser på skeppet och de frågor vi står inför i samhället gällande rättvis resursfördelning och hållbarhet? 
  • Hur kan ert sätt att fördela mat, vatten och säkerhet ombord inspirera sättet vi hanterar resurser i samhället? 
  • Om ni skulle designa ett samhälle utifrån era insikter om resursfördelning, vilka regler eller system skulle ni vilja implementera för att säkerställa hållbarhet? 

 

4. Nya medlemmar och inkludering 

  • Hur kan era diskussioner om att välkomna nya medlemmar på skeppet spegla de utmaningar vi står inför i samhället när det gäller migration och inkludering? 
  • Vilka villkor, regler eller värderingar tycker ni är viktiga att ha för att skapa ett inkluderande samhälle där både nya och etablerade medlemmar trivs och kan bidra? 
  • Finns det saker ni skulle vilja se ändrade i samhällets sätt att hantera integration för att bättre reflektera de beslut ni fattade ombord? 

5. Säkerhet kontra frihet i framtiden 

  • Hur vill ni att balansen mellan säkerhet och frihet ska se ut i framtidens samhälle? Är det möjligt att skapa ett samhälle som är både tryggt och ger människor frihet? 
  • Skulle ni vilja se andra regler för övervakning och frihet i samhället, baserat på de insikter ni fick i rollspelet? 
  • Vad kan individer och grupper göra för att stötta en balans mellan trygghet och frihet i framtidens samhälle? 

6. Långsiktiga visioner för samhället 

  • Vad ser ni som den största lärdomen från rollspelet när det gäller att bygga ett hållbart samhälle? Hur kan samhället gynnas av att vara mer som en “besättning” som arbetar för ett gemensamt mål? 
  • Om ni skulle designa framtidens samhälle, vilka värderingar och visioner tycker ni är viktigast att hålla fast vid för att säkerställa långsiktigt välmående? 
  • Vilka konkreta steg tror ni behövs för att föra samhället mot en framtid som bygger på de insikter ni fått från rollspelet? Vad kan ni själva bidra med för att stötta dessa förändringar? 
En ungdom med hörlurar utforskar en interaktiv station i utställningen Framtidsskeppet på Marinmuseum.

7. Personliga reflektioner och framtida handlingar 

  • Vilka personliga insikter tar ni med er från rollspelet som påverkar hur ni ser på ert eget ansvar i samhället? 
  • Finns det något i ert dagliga liv som ni skulle vilja ändra för att bättre spegla den typ av samhälle ni skulle vilja leva i? 
  • Vad kan ni göra för att skapa fler möjligheter för den typen av samarbete, ledarskap eller delaktighet som ni upptäckte i rollspelet?