Svenskt sjöförsvar

Gutav Vasa la grunden för det moderna Sverige

Gustav Vasa var en av de mest framgångsrika företrädarna för det västeuropeiska nationalstatsprojektet. Det var under hans regering 1523-1560 som det moderna Sverige i väsentliga delar kom till. I Sverige, liksom i övriga Västeuropa, kom krigen 
att fungera som en drivande kraft bakom nationalstatsbygget. Gustav Vasa såg därför till att Sverige fick en stående armé och en permanent flotta som kunde försvara riket och utmana dess fiender.

Gustav Vasa och kyrksilvret

Han beställde 10 örlogsskepp från Lübeck och för att kunna betala behövde han pengar. Han krävde att kyrkorna skulle lämna in kyrksilvret. Det smältes ner och silvret användes för att betala Gustav Vasas skulder. Han ansåg att kyrkan inte behövde ha alla dessa katolska silverföremål längre, genom att ta kyrkans egendom skapade han under 1530-talet ekonomiska resurser för att övergå till en permanent arméorganisation.

Gustav Vasa och reformationen

Människorna i Sverige var katoliker fram till reformationen och det var påven i Rom som var katolska kyrkans överhuvud. Gustav Vasa ville ändra på det, han ville att även kyrkan skulle lyda honom. Reformationen började 1427 men det tog lång tid att genomföra den. En betydelsefull förändring som skedde var att gudstjänsten i kyrkan nu hölls på svenska och inte längre på latin. Det gjorde att alla som var där och lyssnade förstod vad prästen sa. En annan viktig förändring var att prästerna även informerade om viktiga händelser och prisade kungen, en sorts dåtida propaganda.

Fakta: Bibeln utkom 1541 och byggde i första hand på Martin Luthers tyska bibelöversättning från 1534. Större delen av översättningen svarade sannolikt Laurentius Andreae och Olaus Petri för.

Vasabibeln blev det största tryckta verket i Sverige under hela 1500-talet. Den delades ut till varje kyrka i riket. I Vasabibelns Nya Testamentet introducerades till exempel moderniteterna “ä och ö”. 

Vem blev båtsman?

Under cirka 300 år var det båtsmännen som utgjorde besättningarna på flottans skepp. Var tionde man valdes ut att bli båtsman eller soldat och en grupp bönder fick i uppgift att försörja den utskrivne. Det var statens önskan att de utskrivna skulle vara så frivilliga som möjligt, men det var många som blev tvingade till krigstjänstgöring mot sin vilja.

Båtsmanstorp

Båtsmännen behövdes inte hela tiden i flottans tjänst så för att garantera att de hade en inkomst under de tider de inte var inkallade tilldelades de mindre jordbruksfastigheter som de kunde leva på, ett så kallat båtsmanstorp. Båtsmanstorpen var som en tjänstebostad för båtsmannen, där kunde han och hans familj bo och livnära sig under tjänstgöringsperioden. Båtsmanstorpen kunde se olika ut i olika delar av landet, de följde hur övriga torp i trakten såg ut. Oftast bestod de av en storstuga med eldstad samt en kammare och en förstuga, totalt cirka 35 kvadratmeter. Till torpet fanns vanligen en bit åkermark och ängsmark samt uthus och ladugård. Odlingsjorden var ofta mager. Dragdjur var ovanligt att båtsmannen fick men däremot en eller två kor, grisar, några får och höns.

Båtsmansskyltar 

Från början var torpen oftast omålade men under 1700-talet började de målas med Falu rödfärg. Båtsmanstorpen skulle enligt förordning märkas ut för att skilja 
dem från andra torp. Detta gjordes ursprungligen med att i färg ange kompaniets namn och båtsmannens nummer direkt på husets gavel. Senare infördes båtsmanskyltar, svartmålade med samma information, ofta placerade på gaveln eller ovanför ytterdörren. 

Löss och loppor spred sjukdomar

Krig till sjöss är otäckt, våldsamt och läskigt. Men visste du att den vanligaste orsaken till att sjömän dog inte var att de blev träffade av bomber eller kulor? Faktum var att sjukdomar dödade många fler sjömän än vad fienderna i krigen gjorde. Löss och loppor spred många sjukdomar under den här tiden och de fanns både på kroppen, i kläder och väggar. Klädlössen la ägg i sömmarna på kläderna och när lössen kläcktes klättrade de ut på huden under natten och drack varmt blod. När man hade fått ett lusbett så började det klia och det blev sår. När de kliade och rev på huden så kom det in lusbajs i såren och det var så de blev smittade av sjukdom.

Vikten av god hygien

Idag vet vi att det är viktigt att tvätta sig, hålla avstånd till sjuka människor och att hålla rent omkring oss för att undvika att sprida sjukdomar. Det visste man inte på 1700-talet. Ibland händer det även i vår tid att barn får hårlöss men det är inte alls 
farligt eller tecken på att man inte tvättat sig. Idag sprids inte de här sjukdomarna med löss och loppor längre.

Hur gjorde man sig av med loppor och löss på 1700-talet?

• HONUNGSFÄLLA
  För att fånga och döda klädlöss kunde man smeta in en bit vadd eller tyg i honung och ha under kläderna. Där fastnade lössen i den kletiga honungen och sen tog man ta bort fällan och eldade upp lössen.
• KVICKSILVERSALVA
  Kvicksilver är ett jättefarligt gift som man blandade i en salva gjord på fett och vitlök och sedan smorde in sig i. Lössen dog men risken var att man själv gjorde det också.
• BECKHUVA
  Ett brutalt sätt att bli av med huvudlöss var att doppa huvudet i beck, en slags kletig, svart sörja, som stelnade på huvudet. När den stelnat ryckte man bort becket. Alla löss följde med men det gjorde även allt hår och ibland även hårbotten.