Kanske är seden att bygga stäv- och galjonsbilder lika gammal som skeppsbyggnadskonsten själv. Redan på forntidsskutor från olika delar av världen fanns figurer som föreställde skräckinjagande odjur; de var där för att skrämma farliga havsväsen. De gamla egypterna hade ett tag snidade tjurhuvuden i fören på sina båtar, eftersom man trodde att det skulle ge lycka på färden och blidka gudarna. Vikingaskeppens drakhuvuden skulle sätta skräck i fienden, men var också till för att hålla onda andar borta.
Gustav III:s storsatsning
År 1780 drog Gustav III igång ett nybyggnadsprogram för den svenska flottan. På bara tre år byggdes tio slagkraftiga moderna linjeskepp och tio fregatter när Sverige gjorde en ordentlig upprustning. Utöver det byggdes dessutom ett antal mindre segelfartyg, brigantiner och kuttrar.
Örlogsvarvet i Karlskrona stod i centrum. Den hyllade skeppsbyggaren Fredrik Henrik af Chapman handplockades år 1780 från Djurgårdsvarvet i Stockholm för att konstruera kungens nya skepp. En annan man gjorde samma flytt, från huvudstaden till Karlskrona: amiralitetsbildhuggaren Johan Törnström.
Bildhuggare Johan Törnström
Huvuddelen av figurerna är skapade i furu av bildhuggaren Johan Törnström (1744-1828). De har suttit på fartyg med namn som Försiktigheten, Dristigheten och Minerva. I Galjonshallen kan du studera de noggrant snidade trädetaljerna och lära dig om deras historia.
Symbolik och namnval
De största krigsfartygen, linjeskeppen, döptes på Gustav III:s tid oftast efter olika ädla egenskaper och de fick namn som Tapperheten och Dristigheten. De hade alltid manliga galjonsbilder. Fregatterna fick kvinnonamn som Minerva och Fröja och hade alltid kvinnliga galjonsbilder.
På 1700-talet och tidigt 1800-tal skulle galjonsbilderna på krigsskepp förklara fartygens namn, men de hade också ofta symbolisk betydelse. Linjeskeppet Försiktigheten var med i flera sjöslag i kriget mellan Sverige och Ryssland åren 1788–1790. Ordet "försiktighet" kunde på 1700-talet också betyda klokhet och förutseende, och det är i ljuset av det man ska se fartygsnamnet.
Försiktighetens mäktiga galjonsbild sitter idag i Galjonshallen på Marinmuseum. Den föreställer Perseus, hjälten i grekisk mytologi som med klokhet och list räddade prinsessan Andromeda. Galjonsbilden av honom bär en hjälm som kunde göra honom osynlig och han håller de fruktade odjuret Medusas avhuggna huvud i ena handen. Tanken med verket är att Perseus ska symbolisera Gustav III, prinsessan som räddas Finland, och Medusa Ryssland.
Galjonsbilderna försvinner
Johan Törnström hade ett välfyllt arbetsschema under en stor del av sin yrkeskarriär, men med tiden skulle galjonsbildhuggarkonsten förpassas till historien.
När stålfartygen ersatte träskeppen betydde det så småningom slutet för galjonsbilderna, i stället ersattes de av vapensköldar på flottans fartyg. Det började ses som förlegat med galjonsbilder på krigsfartyg. Dessutom var det dyrt att tillverka dem och annan skeppsutsmyckning, och när det skulle sparas pengar inom det militära var det utgifter som man inte hade några problem med att dra in på.
Men flera av amiralitetsbildhuggare Johan Törnströms mäktiga verk finns bevarade på Marinmuseum. Konst av hög klass från en för länge sedan svunnen tid.
