Med tretton massiva träfigurer, ofta flera meter höga och ett antal ton tunga, har Marinmuseum en av världens mest unika samlingar galjonsfigurer. Unikt för figurerna i Galjonshallen är att de flesta har varit inblandade i stora sjöslag, de flesta under åren 1788-1790 när Sverige låg i krig med Ryssland.
Ur samlingarna: Mall
Läs mer: Galjonsfigurer
Kanske är seden att bygga stäv- och galjonsbilder lika gammal som skeppsbyggnadskonsten själv. Redan på forntidsskutor från olika delar av världen fanns figurer som föreställde skräckinjagande odjur; de var där för att skrämma farliga havsväsen. De gamla egypterna hade ett tag snidade tjurhuvuden i fören på sina båtar, eftersom man trodde att det skulle ge lycka på färden och blidka gudarna. Vikingaskeppens drakhuvuden skulle sätta skräck i fienden, men var också till för att hålla onda andar borta.
Gustav III:s storsatsning
1780 drog Gustav III igång ett nybyggnadsprogram för den svenska flottan. På bara tre år byggdes tio slagkraftiga moderna linjeskepp och tio fregatter när Sverige gjorde en ordentlig upprustning. Utöver det byggdes dessutom ett antal mindre segelfartyg, brigantiner och kuttrar.
Örlogsvarvet i Karlskrona stod i centrum. Den hyllade skeppsbyggaren Fredrik Henrik af Chapman handplockades 1780 från Djurgårdsvarvet i Stockholm för att konstruera kungens nya skepp. En annan man gjorde samma flytt, från huvudstaden till Karlskrona: amiralitetsbildhuggaren Johan Törnström.
Bildhuggare Johan Törnström
Huvuddelen av figurerna är skapade i furu av bildhuggaren Johan Törnström (1744-1828). De har suttit på fartyg med namn som Försiktigheten, Dristigheten och Minerva. I Galjonshallen kan du studera de noggrant snidade trädetaljerna och lära dig om deras historia.
Mer om utställningen:
Museets 1:e intendent berättar om galjonsfigurerna som visas i Galjonshallen.