[stämningsfull musik spelas, medan kameran panorerar över en kuststad]
BERÄTTTARE: Vad är ett världsarv? Ett världsarv ärver vi tillsammans. Ett världsarv lämnar vi vidare. [kameran rör sig ovanifrån över en segelbåt som ligger vid en brygga] Ett kort tag tar vi hand om en plats där många fötter trampat genom århundradena. Våra fotavtryck visar sig på olika sätt. Platser förändras lite med varje generation. I ett världsarv ska förändringen ske med respekt för historien. Platsen kan få en ny funktion men behålla en känsla. [Luftbild över en skärgård med små övar. Tre segelbåtar vid en brygga och en till som rör sig ute i vattnet] En förnimmelse av de fötter som trampat där före oss. Ett fotavtryck med respekt för framtida fötter som ännu inte börjat trampa här. På Stumholmen har fötter trampat sedan slutet av 1600-talet då örlogsstaden Karlskrona anlas som bas för den svenska flottan. Då var tanken att skapa ett varv och en stad som var väl skyddad i skärgårdens myller av öar. Här skulle man bygga, utrusta och bemanna fartyg.
[snabba luftbilder från olika vinklar över de små öarna] Karlskrona är den örlogsstad som bäst bevarats av alla de städer som vid tiden byggdes av samma anledningar på andra ställen i världen. Genom århundradena har verksamheter byggts upp här på Stumholmen. Vissa har försvunnit, vissa har tillkommit. Men alla är en del av det levande världsarvet. [luftbild över bilar som syns köra in mot flera hus med inklippt text ”Kronobageriet”] Här har flottans bröd bakats och uniformer sytts. [Vitt hus med rött tak och röda fönster med inklippt text ”Båtmanskassern”] Här bodde båtsmän [beige byggnad med inklippt text ”Kronohäktet”] och här fick man avkänna straff om man brutit mot reglementet. [Vit byggnad med inklippt text ”Slup & Barkasskjulet”] Här förvarades flottans mindre båtar [orange byggnad med inklippt text ”Flygharangerna”] och här lyfte marinflygets plan.
[litet vitt hus med inklippt text ”Kokhuset”] Här har sjuka vårdats och [vitt fyrljus] fyrljusen guidat fartygen rätt. [hamnen filmas] Sedan några decennier har de taktfast marscherande fotstegen blivit färre på Stumholmen och de civila fötterna har fått flytta in. [kvinna går uppför trappor inne i en byggnad] Nu kan vem som helst komma över bron till ön för att gå till jobbet, gå på museum, gå till skolan, gå ut med hunden, bara promenera eller bada. [en pojke hoppar från ett hopptorn ner i vattnet och kameran dyker ner och följer pojken i det mörka vattnet] Världsarvet är ett arv vi lämnar vidare till nästa generation. [snabba luftbilder över staden] Tills dess ansvarar vi för att våra fotspår inte ska sudda ut de gamla eller göra det omöjligt för de nya att ta plats. [en vit byggnad med texten marinmuseet filmas utifrån i olika vinklar] Vi går sida vid sida med historien i hela världens arv. [Filmen avslutas med en av de inledande luftbilderna över staden och flyger ifrån staden]